Stress

Jag har kännt mig jättestressad sista veckorna, så pass stressad att jag trodde att jag var snudd på utbränd. När min kära vän, Malin, hörde om allt jag måste göra kom hon med ett tips. Istället för att säga jag måste, så ska man säga jag ska. Och det funkar! Det känns redan mycket bättre!

I do solomny... eh?

Obama är president. Jag satt och funderade på hur jobbigt det skulle vara om han sa fel under eden. Det gjorde han ju i och för sig inte, men han glömde bort vad han skulle säga... Jag tyckte han skötte det hela snyggt. Det måste vara jobbigt att veta att man blir sedd av hur många som helst. Cnn:s kommentatorer sa att presidentinstallationen skulle slå alla tittarrekord någonsin, till och med fler än sista avsnittet av Mash (tydligen sista tittar rekordet i Usa). Så återigen. Grattis Obama. Grattis Usa.

Obama.

I dag, kl 18.00 svensk tid blir Barack Obama officiellt världens mäktigaste man. President of the United States. Det är ganska coolt. Jag hoppas verkligen att efter åtta år med Bush på tronen att Obama på ett bra sätt kommer styra landet. Och att han lyckas med CHANGE. Usa behöver det. GO OBAMA!

Metro+mode=falskt.

Jag kanske inte kan så mycket om mode, men det verkar inte de på Metros moderedaktion kunna heller. I onsdags publicerades det en artikel om det nya, sportiga modet. På inköpslistan fanns bla dessa gröna pumashorts. 

Har dessa shorts någonsin varit "inne"? Sist jag såg sådana var -98 på nån tjej på stranden som hade fått för sig att man såg smalare ut i pumashorts än bikini. Do i need to say more? 

Men i och för sig.. De har en bild på Amy Winehouse på en av t-shirtarna. Hon är sportig hur?

Liv? Jag? Knappast.

Klockan är 02.21 när jag författar det här. Jag kom hem från skolan för ungefär en timme sedan. Jag sitter och skriver saker till skolan nu. Jag borde vara i skolan om sex timmar och 37 minuter. Är det såhär för journalister? Eller studenter? Eller är det bara jag?

Nu skiter jag i det här.

Inte i att blogga alltså. Utan att försöka komma med vettiga inlägg. Jag tänker ju aldrig vettigt ändå. Från och med nu kommer jag skriva precis vad som faller mig in. Som att jag till exempel forfarande är kvar i skolan, inne på cola zero nummer tre och antagligen inte kommer gå hem på ett bra tag. Eller att jag har svettats hela dagen på grund av den sunkiga luft som finns inne i denna bastu där jag tillsammans med andra försöker få ihop en tidning. Sen skiter jag i om ni inte bryr er. Det är ändå aldrig nån som läser. Så det så.

Kära dagbok.

Jonas har godkänt inköpet av skorna. Dock vet han inte priset. Tror det oroar honom egentligen. Tur att vi inte har gemensam ekonomi än så han inte ser kontoutdraget.

Shoes. Again. Shit. Im broke.

Jag skyller på skolan. Och flytten. Och familjen. Det är kaos just nu. Så mycket att göra, men så lite tid. Om cirka två veckor hoppas jag på att det lugnar ner sig. Så jag funderar på om jag skulle få dom här i present till mig själv? Som en sk morot för att jag faktiskt ska orka sitta i skolan många långa timmar om dagen och sedan gå hem och packa kartonger? Jag tycker det.
Igår när jag frågade min kära vännina om jag fick köpa dom lät samtalet ungefär såhär:

- Jag har hittat ett par sjukt snygga skor. Får jag köpa dom?

- När skulle du använda dom?

- När jag går ut?

- Kan du dansa i dom?

- Nej jag kan sitta ner och dricka vin och åka taxi i dom.

- Då blir dom ju ganska dyra...

Jag håller absolut med henne, men jag är ganska sugen ändå. Har tittat på ett liknande par som kostar ganska så mycket mer.
Nu efter att ha författat detta ganska meningslösa inlägg kom jag på en sak. Jag skrev tidigare att jag inte är en sån typisk tjejtjej som älskar skor. Men jag måste kanske ändra mig. Jag är en tjej som gillar skor iaf.